jonholstein

En person, som förhoppningsvis dessutom kommer läsa det här har gjort ett positivt intryck på mig.

Jag har liksom svårt att tro att sånt kan hända, för det mesta kan det inte...

Det känns som tjejer i den här stan är rädda för ögonkontakt... ibland känns det som dom tror att man ska våldta dom, bara för att man tittar på dom... dom skruvar sig konstigt... Det skulle kunna vara inbillning...

Men hursomhelst, så får man inte ögonkontakt...

Men så var det den där personen som man titta på, på tunnelbanan idag... som log... å hon var fin, så jag kunde inte låta bli att le fånigt tillbaka...

Jag är ju en blyg kille, så när tjejen kommer över och sätter sig mitt emot.. å börjar prata... sånt händer bara inte i min föreställning av stockholm...

Här kan man nästan inte ens få kontakt med nån på uteställen...

Man känner sig så mycket bättre när sånt här händer... man duger ju på nått vis, även till det yttre... jag vill ju vara spännande å för henne så var man spännande... otroligt...

alltså jag har inte dåligt självförtroende... men det betyder ju inte att folk kommer fram och stöter på mig för det... så det betyder verkligen något.

Ok, så det här var väl ett lite ovanligt blogg-inlägg för min del... jag skulle kunna gå djupare in på min bild av stockholm... men det kanske kommer en annan dag...

Jag har ju varit frånvarande, så ville bara visa att jag existerar och att mitt liv inte står stilla bara för att jag inte sitter på internet.

Jag har inte övergivit denna plats....

Men då och då, så dyker lite annat upp, som kräver för mycket av min energi, för att jag även skulle klara att idé-spruta på min blogg...

Sen kan det ta några dagar efter, innan man återhämtat sig...

Men jag hoppas snart att min hjärna ska bidra med flera skumma tankegångar...

Det finns så mycket man skulle vilja lära, sig, så mycket jag skulle vilja fylla på min hjärna med.

Men hur?

Man kan offra sitt liv, för att sitta och plugga, konstant...eller bara titta på tv-program som innehåller vettig kunskap...

Synd att det inte finns något sätt att tanka information direkt till hjärnan...

Jag förstår om inte all kunskap skulle kunna gå att tanka direkt till hjärnar... alltså att kunna köra bil, spela musik, dansa, kampsport osv osv...

så hela den där matrix-grejen skulle inte funka...

men att kunna tanka in lite ordförståelse och historia, skulle inte sitta fel...

självklart förstår jag att man inte skulle kunna lära sit utttala orden.. men det kanske skulle gå att lära sig på annat sätt...

om man tankar med fonetisk skrift... så skulle man bara behöva lära sig fonetik...

Jag tror iofs att någon typ av interaktiv tv (tv + internet eller så) skulle kunna funka... men det finns inget sätt att garantera kvaliteten på tv...

Dagens tv är ofta reklamfinansierad, och för att slå igenom, så behöver man ett chockerande sätt att presentera fakta... på så vis blir lätt innehåller förvridet...

Ett världsomspännande institut skulle kanske kunna lösa det här problemet...

Men hur ska man få plats med alla kanaler... skulle internet fungera som bärare?

För alla vill inte veta allt, så man måste ha olika inriktningar på olika program...

man kan inte får riktigt djup kunskap på detta sätt, men man kan få grunderna som gör att man blir tillräckligt hungrig för att söka mer kunskap inom området.

För mig handlar det om att det inte finns tid att lära sig allt jag vill lära mig...

jag vill ha kunskapen för att det är bra grunder för att kunna skriva böcker... inspireras av historian...

och historia kan också vara viktigt om man ska jobba med formgivning.

Hur mycket pengar är tiden värd?

Man åker till stora butiker för att handla billigt...

Har man inte så mycket annat för sig, så tänker man att det kan vara värt det...
Men är det?

Hur mycket stressar man upp sig i onödan?
Vad hade man kunnat göra istället?

Om man gjort det andra, vad hade det gett en?
Hur hade det påverkat insidan?

Och vart går gränsen för att man ska tjäna på att göra ingenting...

Och hur kan man vara säker på att man använder pengarna man sparar till något vettigt, för att kompensera för alla resor, all offrad tid.

Vem är jag?

Jag vet att det inte syns i spegeln.

Så hur ska då någon annan kunna se?

Allt man kan önska är att man ska ha en tillräckligt inbjudande utsida, för att folk ska vilja lära känna insidan.

Men hur ser man tillräckligt inbjudande ut?

Jag ser bra ut, så jag har inte det emot mig... men på något vis verkar jag inte tillräckligt inbjudande.

Man sitter där på tunnelbanan... ansikten förändras... byts ut...

ena sekunden har den mitt emot en jacka, eller bara en topp och man undrar om det inte är lite kallt.

Man ser mustascher, blonderade hår...

färgade linser.

någon tar fram en dator.

någon pratar i sin mobil

rösten i högtalaren ropar ut station efter station...

ibland något tragiskt försök att nå tursiter, genom att säga next stop... innan stationsnamnet uttalat på korrekt venska, som inga turister ändå förstår.

Man ser ett par ledsna ögon... man vill tröst... men man vågar inte säga nått, vågar inte vara den som bryr sig...

man åker vidare... eller så går man av...

man skyndar till nästa förbindelse, kanske en buss...

här försvinner mycket av spänningen...

man ser om möjligt en frisyr som sticker ut på andra sidan ryggstödet...

eller någon sätter sig bredvid och andas högljutt...

men den bredvid är alltid förbjuden för blickar, hur spännande personen än verkar...

man tjuvlyssnar, men man ser inga ansikten...

ansikten är spännande...

jag gillar tunnelbanan... eller ställen med ännu mer folk.

på tunnelbanan får man kanske följa en människa under en längre stund...

kanske säger den något i telefon, eller en kompis som siter bredvid...

man hör saker, och får en del av någons liv

som att läsa början på en spännande bok, utan att få slutet...

teasers på spännande historier som finns där ute... passion... till saker, människor eller djur.

men bara en litet smakprov...

tänk om man kunde lämna ett meddelande... lämna några sidor mer av sitt liv...

tänk om folk kunde se en mer... och man kunde se dom...

vore det inte spännande att veta mer...

ett ansikte... ett liv...

morgontrött?

hungrig?

stressad?

glad?

ledsen?

vilsen?

Varför ska det alltid vara så svårt att veta?

Jag menar på uteställen...
Alltså, vem som flirtar seriöst?
Vem som bara gillar uppmärksamheten?

Dessvärre är det väl så att det vanligaste är att tjejerna/kvinnorna bara gillar uppmärksamheten. Det är nått sorts spel, som jag inte riktigt kan förstå.
Mycket handlar väl om att tjejerna är diskreta om dom verkligen tittar på en kille, inte vill visa intresse. Men det gör det bara extra svårt för oss killar.
Jag vill respektera tjejerna/kvinnorna, så jag vill inte ta kontakt om jag inte får någon typ av inbjudan.
Lite blickar kan räcka.
Men det är just där det blir så komplicerat, för de som ger blickarna verkar sällan intresserade på det viset, utan är just dom som bara gillar uppmärksamheten.

Tjejer/kvinnor e verkligen svåra.
Det finns filmmyter om att killar spelar svårtillgängliga, men dom flesta gör inte det.

Dom flesta killarna blir glada av tjejer som visar intresse.

Man vill kunna hitta likasinnade människor.

Allså folk som också sitter vakna å natten ibland, inte vill känna sig ensamma...

Problemet är ju dock att om dom är likasinnade så är dom inte vakna varje natt... det är inte jag... men dom nätter man vill sitta vaken...

Så man behöver hitta tillräckligt många likasinnade för att ha statistiken på sida... så det finns någon vaken, just den natten man själv är vaken...

Säkerligen blir den glad åt ens sällskap.

Ett annat problem blir ju dock då, att dom inte får ha så mnga andra att dom inte behöver en ...svårt det här....

Ibland vill jag vara annorlunda.

Eller ibland å ibland... mest hela tiden.

Sticka ut, men på ett diskret sätt...

att bli sedd.. att någon ska hajja till och tänka.. oj, här är någon riktigt speciell (på ett bra sätt)

Man vill känna sig som en stark individ...

Det finns tillfällen när man känt sig speciell...

Men jag vill att det ska synas nästan hela tiden... att jag ska utstråla, här är nått annorlunda och spännande...

nån man vill prata med...

Å jag kan behöva det... jag är inte den bästa på att prata med folk... det är lätt att komma på saker på nätet att säga...

Men i verkligheten är jag dålig på det.. man har inte samma betänketid... men jag hoppas att med lite träning...

Men hur utstrålar man speciell?

Tänk vad många fina människor det finns egentligen.

Jag tror att jag kanske är lite speciell, för jag hittar något fint hos de flesta tjejer jag ser.

Det är skönt att kunna njuta av att titta på folk, se hur fina dom är... men det går ju inte riktigt... man får lätt irriterade blickar tillbaka...

Det är lätt att bli förvirrad och tro att man inte är fin om man jämför sig med andra... och dessutom bara tror att dom finaste räknas.

Det är inte säkert att om jag blir ihop med någon... att den är den finaste personen jag sett, men det spelar ingen roll... att man tycker personen är fin, det räcker ju...

Man behöver inte vara så orolig... ser jag nån finare, så dumpar jag ju inte min tjej för det.... Finast är inte de enda som räknas!!

Att vara fin, är kanske inte alltid att sticka ut.. bilnad kan man vara jättefin, bara genom att marginelt sticka ut ur mängden...

man kommer inte själv att känna sig som en modell eller skådespelare för det...

Det gäller bara att veta att man duger, och sen hoppas att så många som möjligt tycker man ligger över snittet...

eller på snittet... det är ju trots allt bara under mn behöver vara orolig för...

orolig och orolig... utsidan är ju inte heller allt...

dessvärre så är svenskar inte bra på att ge komplimanger..

det finns en myt om att man måste hitta säkerheten inom sig själv...

det är bara delvis sant..

för man behöver yttre bekräftelser också!

Att vara fin i spegeln stärker inte sjävförtroendet så mycket...

och i längden...

om man inte märker det utifrån, så tappar man tron på spegelbilden...

Om jag nu skiljer mig från mängden, genom att se något fint hos de flesta... så just dom saker jag ser... finns det nog vissa andra som ser också...

jag kanske har bredare smak... men varje fin sak jag ser.. finns det någon annan som ser.

Någon ser just det där fina som du har!

Tänk på det!

Jag har inget emot public-service...

men är SVT/SR public service?

Jag gillar att se dåliga komedier på tv, hur komersiella dom än må vara...

Jag gillar komersiell musik.

Varför ger inte SVT/SR mig, det jag vill ha?

Jag är säkert inte ensam...

Jag tycker SVT/SR borde ta itu med det...

starta mer nischade kanaler...

Mer ungdomskultur!

Ju bättre en kanal är, desto mer skulle jag titta på den...

och SVT utan reklamer, tänk hur många serier och filmer dom skulle få plats med...

och tänk hur svårt det skulle vara att byta kanal... nu hamnar man ju på en annan kanal så fort det är reklam...

En kanal för barn

En kanal för pre-teens och tonåringar

En kanal för lite äldre tonårigar och upp till 30

osv osv.

Lyssna på vad folk vill ha

SVT/SR kan ju inte bygga upp ett förtroende genom att bara visa det som andra kanaler inte visar.

man måste visa även sånt andra visar... det som är bra...

SVT/SR har makten att välja ut program som lever upp till en viss standard, som är lärorika.. och sen bara strunta i att ha reklam...

och köpa in från reklamfria kanaler...

mer film, mer serier på SVT!!

mer komersiell musik och mer elektronisk musik på SR

och ja, man kan ta hjälp av webben... men man måste kunna leverera det på ett sätt att mna fastnar... som riktig tv... inte att man ser klipp nu och då...

eller tänker, jag kan alltid titta senare..

Jag tycker det låter som ett lockande TV-program...

blandning av stilpoliserna, roomservice och du blir vad du äter...

Låter väl skoj?

Man lär sig hur man ska leva... man kanske får lite coaching i hur man ska utveckla sig själv.

Jag vet att jag skulle vilja vara med...

tänk att få fint hemma, på ett sätt så man kan hållaordning...

äntligen bli pushad för att komma igång att träna igen..

och lära sig vad man ska äta... inte riktigt "du blir vad du äter"-kost... men nyttig, bra mat... och hur man lagar den.

vill man så kan man ju spela lite på fab-five grejen, och ha personer som sticker ut, för vart och ett av områdena...

fast kanske skulle det bästa vara ett riktigt lärorikt program, där tittarna faktiskt lär sig hur man ska klä sig rätt...

för med alla dessa gör-om-mig program, så sitter man där i soffan, äter sina chips, man köper samma vanliga kläder... å inredning blir det inte...

Problemet är ju att fokusen är så stark på just dagens deltare... dom generella tipsen näms bara i förbifarten....

SVT kan gärna få göra det, för dom kanalerna tittar man ju inte på speciellt ofta som det är nu...

På vanligt svenskt inte stöta sig med någon-vis...

så självklart inte... så dåligt är inte SL

men borde man inte ha rätt att kritisera dom?

det finns trots allt så mycket som sköts dåligt.

Och det finns ju ingen konkurrens!!

(man kan inte åka tunnelbanamed någon annan aktör)

Privata aktörer är kanske inte rätt väg att gå, när det handlar om lokaltrafik...

Det ska vara miljövänligare än att åka bil.

Det ska vara smidigt.

Man ska slippa bli sen för att man fastnar i köer...

Det ska hålla gatorna mindre överbefolkade av bilar generellt...

Det ska vara ett billigt sätt att transportera sig, för dom flesta nästan varje dag dessutom.

Jag tror att man skulle kunna förbättra sl på så många vis, men detta kanske kostar lite...

ingen privat aktör känner sig nog villig att bekosta detta..

och det finns dessvärre ingen hårt kontrollant uppifrån som tvingar dom att sköta trafiken på ett riktigt bra sätt...

landstingsfullmäktige, verkar i det närmsta skita helt i hur det sköts... dom som sitter där får väl åka taxi till jobbet... som tjänsteresa...

Men ju bättre buss-/tunnelbane-/pendeltågs/spårvagns-trafiken sköts... desto starkare blir detta som ett alternativ till taxi eller egen bil.

Varför finns det inget smidigt sätt att med SLs hjälp ta sig till Arlanda eller Bromma??

Man kan ta sig dit, men det är så osmidigt att folk väljer taxi.

Det finns flygbussar... men varför ska man betala för att åka flygbussen dit?

Man betalar ju redan för att få åka buss, i och med att man har ett sl-kort... varför ska man då betala överpris för att åka med en annan buss till flyget??

Jag är beroende av sl, för jag har inte körkort, jag har ingen bil heller för den delen...och skulle inte ha råd med någon...

jag bor för långt bort för att cykel skulle vara ett tänkbart alternativ för mig att resa med.

jag har ingen hel cykel för den delen heller...

jag åker och handlar, eller för att ta en promenad... för att träffa folk... för att kunna ägna mig åt nöjen... för att äta....

så jag tycker att jag har rätt att klaga lite...

Man skulle ju bli sur på sin bil, om den var lika opålitlig som sl är...
(och skaffa en ny.. men jag kan inte köpa en resa med något annat sl)

Låter det overkligt?

Säkerligen för många stockholmare, det brukar ju vara tvärt om...

Det händer lite här och var, att en buss blir nån minut tidig.. det är ju trots allt ca-tider som står?

Men varför står det inte tidigasttider istället?

Jag bodde under en period i nacka... dom linjer som passerade mig, på väg in till slussen, kunde ofta vara tidiga...

1, 2, 3, 4, 5, 6 och till och med 7 minuter.

Och nä, jag tror inte bara det, utan jag har kontrollerat bussnumrena... för ibland missade man den där bussen som man trodde man skulle hinna med, för att den är alldeles för tidig...

2-3 minuter tidigare (om bussen kör utan att stanna på ett enda stopp) fanns det en hållplats, där bussen egentligen ska vänta in sin avgångstid... 3 minuter senare var den oficiella ca-tiden på min kur...

något som gör saken värre är, att om en buss är 7 minuter tidig under 10-minuterstrafik, så får man inte bara vänta 17 minuter på nästa... för nästa blir logiskt sett dessutom försenad, eftersom fler personer hinner samlas vid kurerna längs vägen... vilket gör att det blir färre för bussen bakom och så blir den tidig... eller så håller den tiden och kör om den andra bussen.. så där kunde man stå, 25-30 minuter, för att man precis missade en 7 minuter tidig buss...

Dessutom blev massa resenärer faktiskt försenade, på sin busstur (alltså dom som faktiskt planerade att åka med den senare bussen)

Resegarantin gäller förståss inte.. eller det kan mycke väl tänkas att bussen blir 20 minuter sen till slussen, men den brukade oftast dyka upp innan den hann bli 20 minuter sen... å så ska man få tag å en taxi... å det bara för en typ 7 minuter lång resa in till slussen (för där skulle jag behöva åka kommunalt igen, på grund av resegarantins utformning)

Varför börjar inte ett larm tjuta i bussen när den är för tidig?

Eller varför är det inte gjort så att bussen måste "låtsasstanna" på alla hållplatser?? (förutsatt att den inte är försenad, alltså... men då behöver den allt som oftast stanna på nästan varje hållplats ändå)

Om bussarna altid stannade vid varje hållplats, skulle dessutom tidtabellerna vara mer exakta... nu är ibland bussar konstant försenade (vid vissa hållplatser), eftersom att det inte ens går att köra den streckan på den tid som tidtabellen säger, om bussen måste stanna...

Tunnelbanorna måste ju stanna... tänk vad skönt om bussarna höll tiderna lika bra som tunnelbanan..

Även om tunnelbanan varit dålig, så har den blivit bättre... och hur dålig den än må ha varit, så har bussarna alltid varit ännu värre...

Jag personligen skulle vilja se mer spårtrafik i stockholm... fler tunnelbanelinjer (eller förlängningar)... och fler spårvagnar...

jag tycker absolut blå linjen borde gå förbi djurgården (grönan och cirkus har högt trafiktryck)

Det verkar inte finnas någon som helst kontroll över om ljuset för gående fungerar på ett övergångsställe... Med all säkerthet skulle problemet upptäckas och det väldigt fort om det inte slog om för bilister.
Och åtgärdas dessutom...
Det finns ett livsfarligt övergångsställe på kungsgatan, där bilar kör väldigt fort, där har det varit problem för gående i flera år.

På flera övergångsställen här i stockholm händer inget när man trycker på knappen... på vissa gäller detta endast knappen på ena sidan gatan, på andra båda..

Bland annat funkar det bara från ena sidan på ett ställe på drottninggatan...

Ännu mer frustrerande blir det, på de ställen där det inte funkar som det ska, men när man trycker in knappen så tänds lampan på stolpen, men bara för att slockna, utan att man får se grönt för det.

Vissa slocknar på en gång, andra är tända en stund, för att sedan slockna...

(när dom fungerar som dom ska, så slocknar dom just innan det ska slå om, men det är inte jag som missar att det blir grönt, det blir faktiskt inte grönt)

Det har till och med helt saknats knappar, i månader på vissa ställen, utan att detta åtgärdats.

Måste all fokus ligga på dom som kör bil?

Varför är inte automatiska trafikljus med övergångsställen alltid inställa på att det ska vara grönt för dom gående, tills dess att en bil dyker upp?

I vissa korsningar är det rött för alla körfält, tills dess att en bil närmar sig... andra så är vissa fält gröna hela tiden för bilar.

Men oavsett vilken, så är det rött för gående.

Vill man inte att vi ska röra på oss?

Räknas man bara om man har körkort och sitter i en bil?

Alla tursiter? Dom går ju, ska inte sthlm vara turistvänligt?

Och varför när man har chansen, inte visa att gångtrafikanter går först, göra det krångligare för bilar i innerstan, för att få bort trängseln, ytterligare.

Det är dessutom en livsfara, för vi gångtrafikanter tvingas gå över dessa gator, fast vi har rött och utan att ha den blekaste om vilken fil för bilarna som har grönt.

Visst, det händer ofta att man inte väntar på att ett ljus slår om, å går ändå, om det är lugnt... men då ska det vara riktigt lugnt...där det aldrig slår om till grönt för oss som går, tvingas vi kasta oss ut i trafiken.

Vissa trafikljus tar dessutom väldigt lång tid, innan det blir grönt för gående... man kanske låtsas att detta beror å att det ska vara rött för bilarna, så att dom inte behöver stanna upp för att folk går över... men faktum är att det fortfarande är minst en fil som har grönt, som kör över övergångsstället...

Det finns ett ljus i slussen som tar väldigt väldigt lång tid för att slå om, å där är det inte ens en korsning...

Och varför måste den gående aktivt göra något vid majoriteten av alla trafikljus, för att det ska slå om?

Tänk om det var bilförarna som fick trycka på knappar, eller blinka med ljuset istället för att den som går ska behöva göra något.

Hur mycke bakterier samlas det inte på dom där knapparna? Hur ofta har det inte varit spott på dom? eller annat kladd?

Hur ofta händer det inte att alla bara står å väntar, för att dom dom står närmast stolpen inte tryckt, fast alla som kommer efter tar för givet att dom har det?

(det finns ju till och med övergångställen här i stan, med en lampa som visar att man ska trycka på knappen)

Stolparna ligger ibland väldigt långt åt sidan också, man får gå en liten omväg för att komma åt den, å under tiden ser man flertalet bilar susa förbi...

Är det inte orättvist?

Jag vill alltså se fler gröna gubbar på gatorna!

Och gärna längre!

För många trafikljus är det grönt alldeles för kort. PRO eller vad dom heter har klagat på det nån gång, har jag för mig, för många äldre hinner inte över. Men det är inte alltid man hinner över som ung heller... är det bara lite folk vid övergångsstället, så det blir trångt, eller man kommer lite sent, så får man vänta.

Borde det inte på en cykel (alltså varvet runt, så det varit grönt för alla bilar) varit grönt lika länge totalt för gående? antingen grönt jättelänge, eller fördelat i flera omgångar.

Det handlar inte om att man har så bråttom att man inte kan vänta... men man blir less på att vänta, och ger sig ut ändå... eller så vill man hålla tempot uppe för att man går raskt, för att motionera lite.

Och eftersom det näst intill omöjligt att cykla i den här stan, så borde man se till att man ska kunna gå så fort som möjligt (som en liten kompensation).